lördag 31 december 2011

GOTT NYTT ÅR!

Önskar jag, Fonzie och Merino alla våra vänner och bekanta!



Stackars Fonzie ser dock inte så lycklig ut... Men vad imponerade jag och min vän Ulrika (som hjälpte mig att ta korten) blev av Merino! Det var första gången som jag försökte spöka ut honom och jag var absolut inte säker på att det skulle fungera, men han satt stilla nästan hela tiden trots att att vi flyttade på honom en gång och sen fick han dessutom vänta tills Fonzie var färdig.

Kvällen ska firas hemma hos Ulrika i hennes etta på 37 kvm. Det blir Jag, Ulrika, Johanna, Olof, 3st flattar (en vuxen och två unghundar), en cairn terrier, en kroatisk vallhund, en puli och en mellan pincher.
Finns det hjärterum så finns det stjärterum! :-D

Egentligen så har jag för många år sedan lovat att inte ge några nyårslöften, men jag tänkte försöka ge mig på ett i år... Jag ska verkligen försöka uppdatera bloggen oftare!

lördag 10 december 2011

IKVÄLL SMÄLLER DET!

HV71 möter Linköping i en gigantisk utomhusarena.
Och jag har fått biljetter :D :D :D
Någonstans på denna läktare med plats för 20.000 åskådare och en hejjaklack på 3.500 på ena kortsidan ska jag och en kompis stå och skrika oss hesa...
Jag hoppas och tror att det kommer att bli mäktigt :)

fredag 9 december 2011

Längesen sist...

Nu var det riktigt längesedan jag skrev nåt här och det finns det många ursäkter för (både bra och dåliga). Den största anledningen är att min dator hemma sa att den inte ville vara med längre och försökte ta självmord... Men efter två vändor hos en kompis så ska den förhoppningsvis hålla ihop ett tag till. Kompisen påstår att det är mitt fel att det blivit så här för det hade tydligen funnits massor av skräp på hårddisken...


Så vad har jag hållt på med den senaste månaden då?
  • Jag har satt min budget för affären inför nästa år (så sjuuukt tråkigt att göra den, men så otroligt roligt att jobba efter)
  • Varit på Kolmården och klappat varg
  • Tränat med hundarna
  • Varit hos veterinären med Fonzie
  • Varit på möte en hel helg i Stockholm
    Insåg att jag aldrig skulle klara av ett stillasittande jobb efter att haft föreläsningar i fyra timmar i sträck...
  • Varit funktionär på ett jaktprov
  • Gjort klart renoveringen av mitt sovrum


Det har som sagt var varit en hel del jobb. Jag har ju inte berättat här innan vilken zooäffär som jag driver, mest för att jag inte vill att den här bloggen ska bli ett marknadsföringsforum utan den ska bara vara min privata. Jag tror dock att många redan vet vilken det är då heeela min bil är uppstripad. Men för er som inte vet så är det Arken Zoo i Jönköping.
Jag tycker att det är himla skönt att få tillhöra Sveriges största zoo-kedja då vi verkligen samarbetar och hjälper varandra. Så det är ju extra kul att vi allihopa får möjlighet att samlas ett par gånger om året för att dela med oss om våra tankar och idéer.
Denna gången var det Täby som gällde. Fullspäckat schema med föräläsningar och mini-mässa i dagarna tre. Vårt gäng är definitivt inte vana vid att sitta stilla så länge, det riktigt kröp i benen på oss efter allt stillasittande. Så då var det extra kul att få få umgås, äta gott och ha riktigt roligt på kvällarna.
När jag sen kom hem var jag fullproppad med inspiration och energi så jag byggde om hela butiken och satte ett nytt planogram (tur att det finns praktikanter i såna lägen...)


Jag har också hunnit fundera en hel del på träningen med mina hundar, men det kommer i ett senare inlägg. Tänkte försöka skriva lite om alla punkterna som jag tog upp i början av det här inlägget.
Så håll utkik :)

måndag 24 oktober 2011

Valpträff

Idag packade jag in hundar och fika i bilen för att bege mig till Hulevalla och Merinos valpträff. Denna dagen har jag verkligen sett fram emot!
Det har varit en väldigt händelserik dag på många sätt, men vi tar det från början.

Dagen höll på att börja väldigt illa. Det gick undan på vägen upp (jag är inte alltid helt laglydig...), ca 1 mil från Falköping ser jag en bil stå parkerad på min vänstra sida en bit bort. På en milisekund hinner jag registrera att det är en polisbil och trycker till på bromsen. När jag kört förbi ser jag i backspegeln att de kör ut bakom mig, jag tror att jag slutade andas! De följer mig ända till rondellen, men där tar de till höger och jag svänger vänster. Ooohh my goood vad lättad jag blev! Resterande mil gick inte lika fort...

När jag till slut kom fram hade hjärtat börjat slå i normal takt igen...
Vi var 6 ekipage som var med idag. Det var verkligen roligt att träffa alla och se hur lika våra valpar är. Vi fick en och en träna på NEJ genom att lägga en köttbulle på marken som hundarna inte fick ta.
Jag hade inte min kamera med mig :( så bilderna har jag "snott" av Karin  :)


Detta klarade vi utan några större problem. Jag har varit väldigt tydlig redan från dag ett och lärt honom vad Nej betyder, men det var skönt att se att det sitter även i "ny"  miljö med andra störningar (han har ju tillbringat de 9 första veckorna i sitt liv här...).
När det kommer till vardagslydnaden så känner jag mig relativt säker. En av mina bästa vänner är utbildad tjänstehundsdressör och jag har varit med som assistent på hennes kurser och en hel del problemlösningar genom åren. Dessutom är jag väldig tacksam över att få vara omgiven av människor med stor hundkunskap och många års erfarenhet som vill hjälpa mig att utvecklas.
Efter denna övning skulle vi testa att kasta en dummy. Detta har jag inte fått till innan. Han bär stolt på diverse föremål som jag ger honom, men när jag kastar så springer han fram till dummyn men tappar intresset och börjar nosa på marken istället. I och med att jag inte vetat hur jag ska bära mig åt för att få till det så har jag lagt ner det och väntat till valpträffen.
Här fick vi (läs jag) massa bra coching! Så det gick det med :)
Det är ju inte så lätt för Merino att veta vad han ska göra om jag inte visar vad jag förväntar mig av honom. Nu är jag riktigt taggad över att träna på det vi lärt oss!
Han fick även testa kråka. Det tyckte han var väldigt konstigt, men när han till slut vågade ta den blev han väldigt stolt över sig själv :)
Hela kullen verkar vara väldigt starka individer och jag kommer fortsätta att försöka "styra upp" honom i alla situationer och lägga ner mycket tid på kontakten.

Efter fikat tog vi ett familjekort och sen fick alla valparna busa runt. Jag trodde att jag hade full koll på Merino, men när vi skulle koppla dem blev jag varse om hur lika de faktiskt är. Jag höll på att ta med mig hans brorsa Indi istället!!!
Efter att ha tittat på hur ett sök och ett linjetag går till med mamma Libra och pappa Figo (tack för att ni tog er tid och svarade på mina frågor under tiden!) så fick de busa lite till, men då visste jag vem som var Merino :-)

Ett stort TACK till alla som var med idag och ett extra stort TACK till Karin för att jag får vara med i hennes underbara hundfamilj :-)

Jag har ju redan träffat Dennis med familj och Eros matte och lillmatte, men jag ser verkligen fram emot att få träffa de andra med.

Fonzie fick vänta i bilen och när vi var klara la jag två spår till honom på stubbåkern. Jag ville testa ifall han gick efter min doft eller lukten av korv, så jag la bara levergodis i spåret.
Det första spåret gick inte så bra, men det var för att jag gjorde bort mig och hade råkat stampa upp en hundbajs, det tyckte han inte var speciellt trevligt...
Det andra gick däremot bättre.

På vägen hem åkte jag och hälsade på en kompis som jag varken har träffat eller pratat med på 8 år !( ibland är fb bra)
Det var så sjukt kul att träffa henne igen! Nu får jag verkligen hoppas att det inte dröjer 8 år till nästa gång...

Nu är jag och båda hundarna riktigt trötta och mätta så det är bara att kasta sig i sängen och samla ny energi till veckan som kommer ;)

onsdag 19 oktober 2011

Kommentarer

Jag har fått höra från många håll att de inte kan lämna kommentarer till mina inlägg. Efter lite efterforskning så har det visat sig att det uppstått ett problem i blogspot.
Nu efter att jag ändrat inställningarna ska det inte vara några problem längre.
Så ni som velat kommentera får gärna försöka igen (om ni orkar...)

Vill påminna igen om att jag behöver all hjälp jag få med att välja ut bästa bilden i förra inlägget. Tack till er som lyckats få fram er röst :) !

måndag 17 oktober 2011

HJÄLP!

Vi valpköpare har ju fått en en uppgift av vår kennelmamma Karin. Hon har varit ganska kryptisk och bara sagt att hon vill ha ett kort på våra älsklingar i vardagen, sen kommer det en överraskning :)
Igår tog ju Johanna massa kort på mig och Merino när vi lekte. Nu vill jag ha Er hjälp med att välja ut det bästa kortet, jag har några favoriter även om jag gillar alla, så SNÄLLA rösta på er favorit i kommentarerna.
Skriv siffran på det kort som ni tycker är bäst (siffran står över kortet).
Alla bilder är tagna av Johanna Rappe

1

2

 3

 4

 5

 6

 7

 8

 9

 10

 11

 12

 13


Jag hoppas att jag inte har missuppfattat vår uppgift då jag ju är med på de flesta korten, men i så fall får jag väl ta nya bilder :-)
Det kan vara lite bökigt att få iväg komentaren, men tryck på skicka tills ni kan se att det har publicerats. TACK!

söndag 16 oktober 2011

4 Månader!

Kan ni fatta att Merino redan blivit 4 månader? Tiden går verkligen fort när man har roligt.
Veckan har varit ganska lugn på hundfronten. Jag har börjat renovera mitt sovrum (äntligen). Så hundarna har "bara" fått gå korta promenader i skogen för att sen ta det lugnt hemma när vi river tapeter, spacklar och målar. Jobbigast är nog att det känns som att jag just nu lever i ett kaos. Hela sovrummet har ju fått flytta ut i vardagsrummet... Men i veckan som kommer ska det bli klart (jag har nog aldrig längtat efter att få städa i hela mitt liv, men det gör jag nu).

Fast veckan har varit väldigt lugn på hundfronten så tog jag nog igen det den här helgen.
Igår var det träning med "gänget". Det börjar lossna rejält i fotgåendet med Fonzie nu, men det verkade som att poletten äntligen börjar trilla ner i mitt huvud för hur jag ska bete mig när jag går.
Med Merino blev det lite kontaktövningar i koppel och några enklare inkallningsövningar. Jag har fortfarande inte börjat lägga till så många kommandon, utan vill ha ett invant mönster för hur han ska bete sig i vissa situationer innan. Så länge han är valp ska det inte vara några krav, det kommer sen. Men det är svårt att inte gå för fort fram.
Innan jag åkte hem la vi två spår åt Merino. Denna gången var upplägget något annurlunda än förra veckan. Inan spårstarten fick jag lägga en "ruta" med korv i alla hörn och i mitten, därefter gick spåret bara någon meter ut. Detta för att han lugnt och metodiskt skulle lära sig att nosa av starten.
Det gick INTE så himla lugnt och metodiskt för honom att nosa av rutan. Men det blev bättre till nästa spår.
Jag har förstått nu att jag fått en hund med otrolig näsa och spårlust, så nu är det upp till mig att förvalta detta på bästa sätt. Själv har jag inte den kompetensen, men jag ska banne mig se till att få den! Så jag tänker verkligen utnyttja all hjälp av Lasse jag kan få.

Denna dagen började med att jag lassade in hundarna i bilen och åkte ut till Merinos halvbror Dennis :-)
Så kul att de bor så nära. Och så mysigt de bodde! Ett litet hus (som kändes större när man kom in) mitt i skogen och nära en liten sjö. Vi gick en liten promenad med alla hundar. Dennis fick träna på stadga, Merino fick träna på att inte hälsa på Dennis även om han var lös och Fonzie fick leka med en pinne :)
Alla hundar skötte sig hur bra som helst, Lollo var verkligen jätteduktig med Dennis! Måste erkänna att jag längtar lite till att Merino blir stor...
Sen träffade jag Johanna i Axamo för att spåra med hundarna. När jag väntade på att hon skulle komma tränade jag lite kontakt med hundarna.
Båda hundarna fick tre spår vardera. Merino var väldigt het de två första spåren men till det sista så var han faktiskt relativt lugn och metodisk när han nosade av rutan. Fonzie skötte sig han med och var inte lika "flackig" som han brukar.

Efter träningen tog Johanna massa kort på mig och Merino när vi lekte med hennes finfina kamera. Det verkade som att det blev en hel del fina kort, så det ska bli jättespännande att se hur det blev :)

Nu har hundarna legat helt utslagna en stund, men det varade inte hela kvällen... Fick faktiskt säga åt Merino på skarpen innan. Han började i sin lekiver att rida på Fonzie och även om han inte vet vad han gör så är det TOTALT förbjudet! Men det är skönt att han aldrig (i alla fall inte än så länge) ifrågarsätter mig när jag säger till honom.

I nästa inlägg kanske jag har lite mysiga kort från dagen att bjuda på :)

söndag 9 oktober 2011

Träning på Målön :)

Merino har nu hunnit bli 15 veckor. Tyvärr har jag inget "sida vid sida" kort den här veckan. Men det finns däremot massa andra bilder att bjuda på.

Igår efter jobbet så åkte jag till västersjön för att gå en liten promenad med hundarna i skogen. När vi gått en bit kommer vi fram till ett industriområde som är under uppbyggnad. Där låg det  några högar med stockar, lite plåtar och några upp och nedvända soffor (?). Perfekt miljöträning tänkte jag.
Hundarna fick klättra över sofforna och gå över plåtarna (det var inga vassa kanter som de kunde skada sig på), Fonzie hoppade och skuttade glatt över, Merino tyckte att det var väldigt konstigt att behöva klättra på sofforna, men han gjorde det med lite hjälp från mig. Plåtarna var inga problem för någon av dem. När det var dags att gå över stockarna så tänkte jag att det var bäst att kolla att det var stabilt, och det verkade det vara när jag tog i med händerna. Fonzie hoppade upp utan att tveka, men han är ju ganska van vid att vi gör så här när tillfälle ges. För att hjälpa Merino så klättrade jag upp på en av stockarna, men i och med att jag väger något mer än hundarna (hur mycket tänker jag INTE avslöja) så ramlade en av stockarna över min fot och klämded fast min stortå. Jag fick verkligen inte ut foten och när jag försökte lyfta stocken så ramlade en till över. Efter några inte så fina ordramsor så fick jag till slut loss foten och gick vidare till den mindre högen med stockar. Nu har jag en röd och öm stortå :(

Senare på kvällen kom Elin, som var med och hämtade Merino, och hennes pojkvän förbi för att få pussa lite på vovvarna. Det blev både kel och lite bus :)
                                          Kolla in käftarna...



                                         Bekvämt???

Jag har ju i ett annat inlägg skrivit om att jag tidigare var med i en träningsgrupp som av olika anledningar splittrades. Gruppen har nu satt igång igen, men den ser inte riktigt ut som då. När jag fick veta det ringde jag han som håller i den och tiggde och bad om att få vara med, och det fick jag :)
Idag var första gången som vi kunde vara med. Vi spårade och tränade lydnad. Här kommer lte bilder från dagen.
 Jag är faktiskt inte så tjock som jag ser ut... Det är praktiskt med en ficka på magen, men man ser ju inte så snygg ut...





                                         Caroline övar på snabba ställande under gång.
 Stina och jag är de enda som inte har schäfer i vår lilla grupp. Men jag tycker att våra hundar gott och väl är minst lika bra (kanske till och med bättre...) Eller vad säger du Lasse? ;-)

 Om man är liten och inte har en egen hund att träna med så för man öva på sin bilkörning istället...
                                         Kolla in svängen. Riktigt snyggt tycker jag!
                                         Väldigt suddig bild, men vill även skryta lite om Fonzies kontakt :)

                                         Vääääldigt trötta hundar :)


Jag är riktigt nöjd med dagens träning! Även om jag fick lite bassning av Lasse (tyvärr så måste jag erkänna att jag förtjänade det), men hur ska man kunna utvecklas om man bara får höra hur duktig man är?
Mina underbara hundar har varit jätteduktiga, men jag har fått lite hemläxa. Jag MÅSTE öva på mitt fotgående. Av någon konstig anledning blir jag stel, hattig och ryckig i min gång och som följd har jag inte koll på hunden... Så det är bara att ta några djupa andetag och koncentrera mig mer på hunden.

Jag har även lagt till två punkter på min prioriteringslista med Merinos träning.
Kontakt, kontakt, kontakt! Och mer lek med föremål och mindre godis.
Kontakten är inte dålig, men kan alltid bli bättre!
Han bär väldigt gärna på något efter att vi har varit ute en snabbis för att kissa som belöning för att han har varit duktig. Så jag försöker alltid ha något med mig till honom, det har hittills blivit rullen med bajspåsar, dummie, kopplet och en tesked... Men när jag kastar iväg dummien så springer han efter den men tappar ofta intresset då det finns något annat som är mer intressant att lukta på.
Så där kommer läxan med att leka mer med föremål in.
Jag är inte speciellt orolig för att det inte sitter ordentligt än. Han är ju inte så gammal och dessutom har jag väldigt kompetenta personer runt mig som hjälper mig på traven. Så på valpträffen hos mamma Karin kommer jag bombadera henne med frågor!

lördag 1 oktober 2011

14 veckor

Fasen vad fort tiden går! Merino har nu hunnit bli 14 veckor. Jag tar ju ett kort med båda hundarna bredvid varandra varje vecka för att se hur Merino växer. Det är inte helt lätt att få till ett ok kort...

1:a försöket
2:a...
3:e gången gillt

Idag har min mamma fyllt år, så vi var där och firade henne. Tyvärr är min mamma pälsdjursallergiker och hon tål inte Merino lika bra som Fonzie. För att göra det bästa av situationen så fick båda hundarna bada.
När jag var på väg hem hade det lagt sig en en enormt tjock dimma, man kunde knappt se någonting...


Båda hundarna är ju med mig på jobbet. De ligger i fikarummet och när det blir lite tid över får de gå ut och kissa. Merino har nästan blivit helt rumsren nu. Han kommer och hämtar mig och talar väldigt tydligt om att han behöver gå ut.
Även om de mestadels ligger helt själva finns det lite tid över till kärlek :)


Fonzie och Merino har verkligen blivit ett riktigt team. När de busar vill de ofta vara nära mig, men då slutar det för det mesta med att jag får säga till dem på skarpen att lugna ner sig (mina fötter och ben har en tendens att vara i vägen för deras tänder...) Försökte ta ett kort på det, men det var verkligen inte det enklaste


Jag har ju tidigare skrutit för full hals om hur duktig Merino är när vi möter människor (och ibland andra hundar). Det fick jag äta upp i går. Jag tror att han försökte skylla på att han inte hör lika bra som Fonzie för att hans öron hänger ner och Fonzies står upp... Jag sa att det var en dålig ursäkt och rensade öronen på honom... ;-)  Konstigt nog känns det faktiskt ganska bra att allt inte hela tiden går som en dans precis hela tiden. Jag menar, lite egen vilja tror jag bara är bra när man vill jobba med sin hund. Fast det får ju förståss inte gå överstyr, men är det inte värre än så här kan jag leva med det. Idag har han lyssnat som vanligt igen.

Vi var ju och spårade i mörkret i torsdags. För att ni ska få en liten aning om hur mörkt det faktiskt var så tänkte jag visa en liten bild.

Här har Johanna precis lagt sina spår och ska börja lägga Fonzies...

Något riktigt äckligt har hänt idag! Jag har plockat bort en fästing som satt sig på min kropp för allra första gången i mitt liv! Nu kliar det på HELA mig!
Jag borde kanske inte vara så förvånad då jag när vi väl kom hem den kvällen fick plocka 6st från Fonzie och 1 från Merino. Äckligast är nog att jag inte upptäckte den som satt på mig förrän idag. Nu håller jag tummarna för att det inte blir någon röd ring runt bettet.

torsdag 29 september 2011

Nörd?

Jo, de här två senaste dagarna har jag verkligen varit en riktig hundnörd!
Igår åkte jag till Gislaved efter jobbet för att träffa Ulrika som bor där under veckorna, för att träna lite lydnad. Egentligen åkte jag inte ner enbart för det ändamålet, vi har beställt kläder från HM och en tröja som jag beställde insåg jag var alldeles för stor så för att få rätt storlek så snabbt som möjligt åkte jag ner och lämnade den till henne. Men varför inte förena nytta med nöje.
Vi träffades vid en upplyst park och gick till en liten gräsplätt där jag enkelt kunde binda upp den hund jag inte tränade. Det var första gången Merino fick stå uppbunden och titta på när jag tränade med Fonzie, men han skötte sig.
Fonzie var tokladdad :-) Vi körde igenom lydnadsklass 1 momenten (utom hoppet, fanns inget att hoppa över). Det gick riktigt bra. Bara några småsaker som behöver finslipas, så nu börjar det bli dags att leta tävlingar.
Sen var det Merinos tur.
Vi busade mest och tränade på sitt. Jag vill att han ska sitta rakt framför mig och ha ögonkontakt. Han är så himla duktig, men man märker att han inte kan koncentrera sig så länge. Vips så flyger det förbi ett löv, och då måste man ju faktiskt titta efter vart det tar vägen ;-) men han sitter kvar :-)
Vi körde även lte inkallning i koppel. När han sitter framför mig springer jag baklänges och ropar på honom. Detta tycker han är jättekul, speciellt om matte "ramlar" baklänges så att man kan få klättra på henne och bita lite i håret... :-)
Sen var det Ulrikas tur. Även hennes lilla puli Atlas var riktigt duktig.
Efter det körde vi lite budföring med Fonzie. Han sprang verkligen som det var eld i baken på honom, några riktigt fina ingångar blev det med. Sen är det ju så typiskt mig att fortsätta träna med Fonzie. Jag tror att det blev kortslutning i hans hjärna, för helt plötsligt så betydde både stå och sitt ligg...

Idag har det ju varit helt fantastiskt väder! Jag var ganska bitter på jobbet över att jag var fast inomhus och inte ute i skogen. Så jag skickade iväg ett sms till mina hundvänner och frågade om någon var sugen på att träna efter jobbet.
Det var ingen som nappade den här gången, men sen kom en av mina stammisar in som jag aldrig tränat med förut. Så jag frågade henne om hon hade lust att hitta på något med hundarna efter jobbet. Och det hade hon :-) Både hon och jag var sugna på att spåra.
Sagt och gjort. Vi träffades i skogen kl 19:30, så det hade redan börjat skymma, men hundnördar som vi är så lät vi minsann inte det stoppa oss.
Johanna la två kortare spår till sin hund och ett långt till mig och Fonzie. Om någon annan går spåret så har jag ju ingen aning om vart det går, så då blir jag ju tvungen att lita på min hund.
Jag la även ett godisspår till Merino. Det var ca 5m långt med en 90 gradersvinkel som fortsatte ca 3m. Det var ju hans första spår så jag gick direkt och hämtade honom. De första 3 korvbitarna fick jag visa honom men sen upptäckte hans lilla nos att det fanns mer att hämta på backen, han tog till och med vinkeln! Sen blev det lite sitt träning och "följa handen" fotgående.
Sen var det Johannas Pajas tur att gå sina spår. Det andra spåret gick jag med bakom. Det var första gången som han hade en sådan störning, men han var helt oberörd av det.
Sen var det Fonzies tur.
Vilken fantastisk spårare han är! Det var riktigt mörkt när vi gick spåret. Jag hade som tur var Johanna med mig bakom, annars hade jag nog som vanligt inte litat på honom och gått vilse. Två gånger tappade han spåret men gick som en cirkel tills han kom tillbaka i spårkärnan. Han hade ett enormt driv framåt hela tiden så det gick undan och några grenar piskade mig i ansiktet...Eftersom vi knappt såg något och nästan inte hittade tillbaka till stigen så såg vi ut därefter när vi kom tillbaka till bilarna. Vi hade nog halva skogen med oss i våra hår och mina byxor får åka raka vägen ner i tvättsäcken.
Det var första gången som jag spårat i totalt mörker. Men vad kul det var! Fast jag kommer nog aldrig att göra det ensam. Om jag går själv i skogen när det är mörkt så börjar jag tro på både spöken och troll... Så det är ganska skönt att bo i stan då...

Idag hade jag för en gångs skull med mig kameran, men givetvis så hade jag glömt ladda den. En liten tröst är att det var ganska mörkt, så det hade nog inte blivit bra bilder i alla fall...

Nu sitter jag och njuter av min andra kopp te och har unnat mig en ostmacka och en chokladboll! Hundarna har gnagt upp var sin tjurmuskel och ligger nu och sover, så även jag ska börja leta mig till sängen.

God natt!

onsdag 28 september 2011

SÄMST!!!

Jag på att blogga alltså... Så varning för ett maratoninlägg..!
Till och med merino tycker att det är dags att jag skärper till mig...

Det har hunnit hända massa saker, framförallt med Merino. Han växer så det knakar :) !

                                       
                                         10 veckor
                                     
                                         11 veckor
                                         13 veckor

Det är helt fantastiskt hur lättlärd och lyhörd Merino är. Jag ringde till och med Karin och frågade om hon hade tränat in "sitt" innan jag hade hämtat honom, men det sa hon att hon inte hade gjort (det är liiite skillnad från att träna cairnterrier och bullterrier kan jag meddela).
Det är svårt att inte gå för fort fram i sin träning när man har en så här lyhörd hund. jag får hela tiden påminna mig om vad det är jag ska fokusera på för att sen bygga vidare.
Det som jag koncentrerar mig på är:
  1. Relationen - Utan den så har man inte mycket (om ens något) att bygga vidare på
  2. Hantering - Klippa klor, titta tänder, kolla öron mm + all fysisk kontakt, är jag glad ska han veta det och är jag arg ska han veta det med, men även kunna förmedla lugn
  3. Bra - Han ska veta och ta åt sig av mitt beröm (hänger i och för sig till viss del ihop med relationen)
  4. Nej - Han ska veta att det ordet betyder sluta upp med det han håller på med och ta kontakt med mig för att få veta vad som är "rätt" att göra istället
  5. Kom - Förhoppningsvis så sitter det något sånär stabilt när trotsen (läs könsmognaden...) väl kommer
  6. Sitt - Ett bra kommando som jag tycker är lätt att börja med och bygga vidare på och som man dessutom har stor nytta av i vardagen.
Jag har inte börjat kräva att "kom" och "sitt" ska sitta till 100% i alla situationer, han är ju trots allt bara 13 veckor, men de andra punkterna sitter som ett smäck! Han är så himla duktig!
Kommer gör han nu nästan alltid även om jag inte gör mig rolig eller springer åt andra hållet. Med sittet har vi kommit så pass långt att han sitter framför mig och håller ögonkontakt oavsett om jag har händerna framför, bakom eller hängande vid sidan med godis i :-)
Jag har även börjat "nosa" lite på fotgåendet med hjälp av att använda handen med godis som en "joystick", men jag har inte lagt till något kommando här än. Vill mest bara få in positionen.
Apportering lägger jag inte ner så mycket tid på, det kommer in i vår lek än så länge. Här har han hittat en plastpåse som han stolt vill visa mig...


Jag har ju det så lyxigt att jag kan ta med mig båda hundarna till jobbet, och när man jobbar i en djuraffär så kommer det ju både människor och hundar dit. Så jag har frågat en del av mina stammisar ifall jag får utnyttja dem lite för att träna på att Merino INTE får gå fram till dem och hälsa. Det har de mer än gärna ställt upp på även om de tycker att jag är elak som inte låter dem hälsa på honom ;-) När jag släpper ut honom så går han lös och även om han väääldigt gärna vill gå fram så har hittills lyssnat varje gång jag säger nej och kallar honom till mig, detta funkar även hemma på gården och i skogen, med eller utan koppel. Ibland får han givetvis hälsa, men bara om han sitter ner och låter de som vill hälsa komma fram till honom.
Jag är fullt medveten om att det kanske inte kommer att vara lika enkelt när könsmognad och den egna viljan blir större. Men fram till dess så tänker jag rida på den här lätta vågen och skryta om hur duktig han är :-)

Jag har ju tagit med mig hundarna till göteborg med. Var tvungen att köpa en bilbur så att båda hundarna åker säkert. Nu kanske ni undrar varför jag åker till Göteborg för att köpa bilbur när jag jobbar i en djuraffär? De burar som vi har hemma passar inte i min bil och det hade inte lönat sig att ta hem en bur till mig själv. Och jag vill ju inte gynna mina konkurrenter, så då åker jag hellre till en kollega i Göteborg och passar samtidigt på att hälsa på några vänner. Så nu åker båda hundarna säkert i en MIM-bur


På jobbet finns även Linn´s HundTrim och Spa (kika gärna in på hennes facebooksida), så när Merino var 11 veckor passade jag på att låna hennes lokal för att bada, föna, klippa klorna och rensa öronen. Allt gick bra även om fönen var väldigt konstig och lite läskig, men när man fick godis samtidigt så gick det snabbt över




 Fonzie tyckte INTE att det var ok att jag ägnade så mycket tid till "lillebror" så i ren protest sysselsatte han sig med att tugga och riva sönder korgen i buren. (förlåt Linn, men du fick ju en ny av mig...)
Bus med brorsan efteråt :-)

Jag går fortfarande med dem en och en.Merino kan ju inte gå så långt i snabbt tempo än och Fonzie behöver sin motion. Men i lördags ringde jag mamma och frågade om hon ville följa med till skogen och plocka svamp efter att jag stängt butiken. Så vi var ute i lite mer än en timme, hundarna ÄLSKADE det verkligen. De sprang fram och tillbaka mellan oss och lekte för fullt och Merino undersökte den "nya" skogen. Kameran låg där hemma så inga härliga skogskort har jag att bjuda på :-(
Tyvärr blev det inte så mycket svamp som jag hade hoppats på, vi mötte till och med fler svampjägare i skogen, så det var nog några som hunnit före oss. Men en rostad macka med smörstekta trattisar blev det i alla fall :-)

Fonzie och Merino har verkligen blivit riktiga kompisar nu. De leker för fullt, helst på morgonen och på kvällen... Ni som känner Fonzie vet att han inte är så glad i att leka med andra hundar, han leker helst med människor han känner. Att ligga nära någon annan hund eller (gud förbjude!) tugga på ben och låta en annan hund vara i närheten finns inte på kartan. Men det finns ett undantag numera...

När man inte får gå så långa promenader så får man hitta på andra saker. En nyhet som vi fått i butiken är DogMaze

En labyrint med två utvägar. Hunden ska med hjälp av tungan "putta" godiset till en utgång för att få tag i det. När de har hajjat vad det går ut på och kan få ut det var man än lägger det i labyrinten kan man lägga i hela matportionen.

Merino har fattat vad det går ut på och jag kan lägga godiset var som helst. Men hans lilla hjärna klarar bara några minuter än så länge.

Fonzie väntar tålmodigt på sin tur...

Jag har säkert glömt en massa saker, men förhoppningsvis så ska det inte dröja så här länge mellan inläggen...

Ja, just det. En mycket märklig sak hände förra helgen. Efter att jag stängt så släppte jag som vanligt ut hundarna på baksidan för att de skulle få kissa och då LYFTER MERINO PÅ BENET!!! Jag bara stod och gapade och frågade mina grannar från Myrorna om jag verkligen såg rätt, och det gjorde jag. Han visste nog inte riktigt vad han gjorde för det har inte hänt sen dess. Men jag var bara tvungen att ringa Karin på en gång och skoja med henne om att jag inte vill ha en hane med så stark könsdrift att han blir könsmogen vid 12 veckors ålder...