Valpträff

Idag packade jag in hundar och fika i bilen för att bege mig till Hulevalla och Merinos valpträff. Denna dagen har jag verkligen sett fram emot!
Det har varit en väldigt händelserik dag på många sätt, men vi tar det från början.

Dagen höll på att börja väldigt illa. Det gick undan på vägen upp (jag är inte alltid helt laglydig...), ca 1 mil från Falköping ser jag en bil stå parkerad på min vänstra sida en bit bort. På en milisekund hinner jag registrera att det är en polisbil och trycker till på bromsen. När jag kört förbi ser jag i backspegeln att de kör ut bakom mig, jag tror att jag slutade andas! De följer mig ända till rondellen, men där tar de till höger och jag svänger vänster. Ooohh my goood vad lättad jag blev! Resterande mil gick inte lika fort...

När jag till slut kom fram hade hjärtat börjat slå i normal takt igen...
Vi var 6 ekipage som var med idag. Det var verkligen roligt att träffa alla och se hur lika våra valpar är. Vi fick en och en träna på NEJ genom att lägga en köttbulle på marken som hundarna inte fick ta.
Jag hade inte min kamera med mig :( så bilderna har jag "snott" av Karin  :)

Detta klarade vi utan några större problem. Jag har varit väldigt tydlig redan från dag ett och lärt honom vad Nej betyder, men det var skönt att se att det sitter även i "ny"  miljö med andra störningar (han har ju tillbringat de 9 första veckorna i sitt liv här...).
När det kommer till vardagslydnaden så känner jag mig relativt säker. En av mina bästa vänner är utbildad tjänstehundsdressör och jag har varit med som assistent på hennes kurser och en hel del problemlösningar genom åren. Dessutom är jag väldig tacksam över att få vara omgiven av människor med stor hundkunskap och många års erfarenhet som vill hjälpa mig att utvecklas.
Efter denna övning skulle vi testa att kasta en dummy. Detta har jag inte fått till innan. Han bär stolt på diverse föremål som jag ger honom, men när jag kastar så springer han fram till dummyn men tappar intresset och börjar nosa på marken istället. I och med att jag inte vetat hur jag ska bära mig åt för att få till det så har jag lagt ner det och väntat till valpträffen.
Här fick vi (läs jag) massa bra coching! Så det gick det med :)
Det är ju inte så lätt för Merino att veta vad han ska göra om jag inte visar vad jag förväntar mig av honom. Nu är jag riktigt taggad över att träna på det vi lärt oss!
Han fick även testa kråka. Det tyckte han var väldigt konstigt, men när han till slut vågade ta den blev han väldigt stolt över sig själv :)
Hela kullen verkar vara väldigt starka individer och jag kommer fortsätta att försöka "styra upp" honom i alla situationer och lägga ner mycket tid på kontakten.

Efter fikat tog vi ett familjekort och sen fick alla valparna busa runt. Jag trodde att jag hade full koll på Merino, men när vi skulle koppla dem blev jag varse om hur lika de faktiskt är. Jag höll på att ta med mig hans brorsa Indi istället!!!
Efter att ha tittat på hur ett sök och ett linjetag går till med mamma Libra och pappa Figo (tack för att ni tog er tid och svarade på mina frågor under tiden!) så fick de busa lite till, men då visste jag vem som var Merino :-)

Ett stort TACK till alla som var med idag och ett extra stort TACK till Karin för att jag får vara med i hennes underbara hundfamilj :-)

Jag har ju redan träffat Dennis med familj och Eros matte och lillmatte, men jag ser verkligen fram emot att få träffa de andra med.

Fonzie fick vänta i bilen och när vi var klara la jag två spår till honom på stubbåkern. Jag ville testa ifall han gick efter min doft eller lukten av korv, så jag la bara levergodis i spåret.
Det första spåret gick inte så bra, men det var för att jag gjorde bort mig och hade råkat stampa upp en hundbajs, det tyckte han inte var speciellt trevligt...
Det andra gick däremot bättre.

På vägen hem åkte jag och hälsade på en kompis som jag varken har träffat eller pratat med på 8 år !( ibland är fb bra)
Det var så sjukt kul att träffa henne igen! Nu får jag verkligen hoppas att det inte dröjer 8 år till nästa gång...

Nu är jag och båda hundarna riktigt trötta och mätta så det är bara att kasta sig i sängen och samla ny energi till veckan som kommer ;)

Kommentarer

Jag har fått höra från många håll att de inte kan lämna kommentarer till mina inlägg. Efter lite efterforskning så har det visat sig att det uppstått ett problem i blogspot.
Nu efter att jag ändrat inställningarna ska det inte vara några problem längre.
Så ni som velat kommentera får gärna försöka igen (om ni orkar...)

Vill påminna igen om att jag behöver all hjälp jag få med att välja ut bästa bilden i förra inlägget. Tack till er som lyckats få fram er röst :) !

HJÄLP!

Vi valpköpare har ju fått en en uppgift av vår kennelmamma Karin. Hon har varit ganska kryptisk och bara sagt att hon vill ha ett kort på våra älsklingar i vardagen, sen kommer det en överraskning :)
Igår tog ju Johanna massa kort på mig och Merino när vi lekte. Nu vill jag ha Er hjälp med att välja ut det bästa kortet, jag har några favoriter även om jag gillar alla, så SNÄLLA rösta på er favorit i kommentarerna.
Skriv siffran på det kort som ni tycker är bäst (siffran står över kortet).
Alla bilder är tagna av Johanna Rappe

1

2

 3

 4

 5

 6

 7

 8

 9

 10

 11

 12

 13

Jag hoppas att jag inte har missuppfattat vår uppgift då jag ju är med på de flesta korten, men i så fall får jag väl ta nya bilder :-)
Det kan vara lite bökigt att få iväg komentaren, men tryck på skicka tills ni kan se att det har publicerats. TACK!

4 Månader!

Kan ni fatta att Merino redan blivit 4 månader? Tiden går verkligen fort när man har roligt.
Veckan har varit ganska lugn på hundfronten. Jag har börjat renovera mitt sovrum (äntligen). Så hundarna har "bara" fått gå korta promenader i skogen för att sen ta det lugnt hemma när vi river tapeter, spacklar och målar. Jobbigast är nog att det känns som att jag just nu lever i ett kaos. Hela sovrummet har ju fått flytta ut i vardagsrummet... Men i veckan som kommer ska det bli klart (jag har nog aldrig längtat efter att få städa i hela mitt liv, men det gör jag nu).

Fast veckan har varit väldigt lugn på hundfronten så tog jag nog igen det den här helgen.
Igår var det träning med "gänget". Det börjar lossna rejält i fotgåendet med Fonzie nu, men det verkade som att poletten äntligen börjar trilla ner i mitt huvud för hur jag ska bete mig när jag går.
Med Merino blev det lite kontaktövningar i koppel och några enklare inkallningsövningar. Jag har fortfarande inte börjat lägga till så många kommandon, utan vill ha ett invant mönster för hur han ska bete sig i vissa situationer innan. Så länge han är valp ska det inte vara några krav, det kommer sen. Men det är svårt att inte gå för fort fram.
Innan jag åkte hem la vi två spår åt Merino. Denna gången var upplägget något annurlunda än förra veckan. Inan spårstarten fick jag lägga en "ruta" med korv i alla hörn och i mitten, därefter gick spåret bara någon meter ut. Detta för att han lugnt och metodiskt skulle lära sig att nosa av starten.
Det gick INTE så himla lugnt och metodiskt för honom att nosa av rutan. Men det blev bättre till nästa spår.
Jag har förstått nu att jag fått en hund med otrolig näsa och spårlust, så nu är det upp till mig att förvalta detta på bästa sätt. Själv har jag inte den kompetensen, men jag ska banne mig se till att få den! Så jag tänker verkligen utnyttja all hjälp av Lasse jag kan få.

Denna dagen började med att jag lassade in hundarna i bilen och åkte ut till Merinos halvbror Dennis :-)
Så kul att de bor så nära. Och så mysigt de bodde! Ett litet hus (som kändes större när man kom in) mitt i skogen och nära en liten sjö. Vi gick en liten promenad med alla hundar. Dennis fick träna på stadga, Merino fick träna på att inte hälsa på Dennis även om han var lös och Fonzie fick leka med en pinne :)
Alla hundar skötte sig hur bra som helst, Lollo var verkligen jätteduktig med Dennis! Måste erkänna att jag längtar lite till att Merino blir stor...
Sen träffade jag Johanna i Axamo för att spåra med hundarna. När jag väntade på att hon skulle komma tränade jag lite kontakt med hundarna.
Båda hundarna fick tre spår vardera. Merino var väldigt het de två första spåren men till det sista så var han faktiskt relativt lugn och metodisk när han nosade av rutan. Fonzie skötte sig han med och var inte lika "flackig" som han brukar.

Efter träningen tog Johanna massa kort på mig och Merino när vi lekte med hennes finfina kamera. Det verkade som att det blev en hel del fina kort, så det ska bli jättespännande att se hur det blev :)

Nu har hundarna legat helt utslagna en stund, men det varade inte hela kvällen... Fick faktiskt säga åt Merino på skarpen innan. Han började i sin lekiver att rida på Fonzie och även om han inte vet vad han gör så är det TOTALT förbjudet! Men det är skönt att han aldrig (i alla fall inte än så länge) ifrågarsätter mig när jag säger till honom.

I nästa inlägg kanske jag har lite mysiga kort från dagen att bjuda på :)

Träning på Målön :)

Merino har nu hunnit bli 15 veckor. Tyvärr har jag inget "sida vid sida" kort den här veckan. Men det finns däremot massa andra bilder att bjuda på.

Igår efter jobbet så åkte jag till västersjön för att gå en liten promenad med hundarna i skogen. När vi gått en bit kommer vi fram till ett industriområde som är under uppbyggnad. Där låg det  några högar med stockar, lite plåtar och några upp och nedvända soffor (?). Perfekt miljöträning tänkte jag.
Hundarna fick klättra över sofforna och gå över plåtarna (det var inga vassa kanter som de kunde skada sig på), Fonzie hoppade och skuttade glatt över, Merino tyckte att det var väldigt konstigt att behöva klättra på sofforna, men han gjorde det med lite hjälp från mig. Plåtarna var inga problem för någon av dem. När det var dags att gå över stockarna så tänkte jag att det var bäst att kolla att det var stabilt, och det verkade det vara när jag tog i med händerna. Fonzie hoppade upp utan att tveka, men han är ju ganska van vid att vi gör så här när tillfälle ges. För att hjälpa Merino så klättrade jag upp på en av stockarna, men i och med att jag väger något mer än hundarna (hur mycket tänker jag INTE avslöja) så ramlade en av stockarna över min fot och klämded fast min stortå. Jag fick verkligen inte ut foten och när jag försökte lyfta stocken så ramlade en till över. Efter några inte så fina ordramsor så fick jag till slut loss foten och gick vidare till den mindre högen med stockar. Nu har jag en röd och öm stortå :(

Senare på kvällen kom Elin, som var med och hämtade Merino, och hennes pojkvän förbi för att få pussa lite på vovvarna. Det blev både kel och lite bus :)

                                          Kolla in käftarna...

                                         Bekvämt???

Jag har ju i ett annat inlägg skrivit om att jag tidigare var med i en träningsgrupp som av olika anledningar splittrades. Gruppen har nu satt igång igen, men den ser inte riktigt ut som då. När jag fick veta det ringde jag han som håller i den och tiggde och bad om att få vara med, och det fick jag :)
Idag var första gången som vi kunde vara med. Vi spårade och tränade lydnad. Här kommer lte bilder från dagen.

 Jag är faktiskt inte så tjock som jag ser ut... Det är praktiskt med en ficka på magen, men man ser ju inte så snygg ut...

                                         Caroline övar på snabba ställande under gång.

 Stina och jag är de enda som inte har schäfer i vår lilla grupp. Men jag tycker att våra hundar gott och väl är minst lika bra (kanske till och med bättre...) Eller vad säger du Lasse? ;-)

 Om man är liten och inte har en egen hund att träna med så för man öva på sin bilkörning istället...

                                         Kolla in svängen. Riktigt snyggt tycker jag!

                                         Väldigt suddig bild, men vill även skryta lite om Fonzies kontakt :)

                                         Vääääldigt trötta hundar :)


Jag är riktigt nöjd med dagens träning! Även om jag fick lite bassning av Lasse (tyvärr så måste jag erkänna att jag förtjänade det), men hur ska man kunna utvecklas om man bara får höra hur duktig man är?
Mina underbara hundar har varit jätteduktiga, men jag har fått lite hemläxa. Jag MÅSTE öva på mitt fotgående. Av någon konstig anledning blir jag stel, hattig och ryckig i min gång och som följd har jag inte koll på hunden... Så det är bara att ta några djupa andetag och koncentrera mig mer på hunden.

Jag har även lagt till två punkter på min prioriteringslista med Merinos träning.
Kontakt, kontakt, kontakt! Och mer lek med föremål och mindre godis.
Kontakten är inte dålig, men kan alltid bli bättre!
Han bär väldigt gärna på något efter att vi har varit ute en snabbis för att kissa som belöning för att han har varit duktig. Så jag försöker alltid ha något med mig till honom, det har hittills blivit rullen med bajspåsar, dummie, kopplet och en tesked... Men när jag kastar iväg dummien så springer han efter den men tappar ofta intresset då det finns något annat som är mer intressant att lukta på.
Så där kommer läxan med att leka mer med föremål in.
Jag är inte speciellt orolig för att det inte sitter ordentligt än. Han är ju inte så gammal och dessutom har jag väldigt kompetenta personer runt mig som hjälper mig på traven. Så på valpträffen hos mamma Karin kommer jag bombadera henne med frågor!

14 veckor

Fasen vad fort tiden går! Merino har nu hunnit bli 14 veckor. Jag tar ju ett kort med båda hundarna bredvid varandra varje vecka för att se hur Merino växer. Det är inte helt lätt att få till ett ok kort...

1:a försöket

2:a...

3:e gången gillt

Idag har min mamma fyllt år, så vi var där och firade henne. Tyvärr är min mamma pälsdjursallergiker och hon tål inte Merino lika bra som Fonzie. För att göra det bästa av situationen så fick båda hundarna bada.
När jag var på väg hem hade det lagt sig en en enormt tjock dimma, man kunde knappt se någonting...

Båda hundarna är ju med mig på jobbet. De ligger i fikarummet och när det blir lite tid över får de gå ut och kissa. Merino har nästan blivit helt rumsren nu. Han kommer och hämtar mig och talar väldigt tydligt om att han behöver gå ut.

Även om de mestadels ligger helt själva finns det lite tid över till kärlek :)

Fonzie och Merino har verkligen blivit ett riktigt team. När de busar vill de ofta vara nära mig, men då slutar det för det mesta med att jag får säga till dem på skarpen att lugna ner sig (mina fötter och ben har en tendens att vara i vägen för deras tänder...) Försökte ta ett kort på det, men det var verkligen inte det enklaste

Jag har ju tidigare skrutit för full hals om hur duktig Merino är när vi möter människor (och ibland andra hundar). Det fick jag äta upp i går. Jag tror att han försökte skylla på att han inte hör lika bra som Fonzie för att hans öron hänger ner och Fonzies står upp... Jag sa att det var en dålig ursäkt och rensade öronen på honom... ;-)  Konstigt nog känns det faktiskt ganska bra att allt inte hela tiden går som en dans precis hela tiden. Jag menar, lite egen vilja tror jag bara är bra när man vill jobba med sin hund. Fast det får ju förståss inte gå överstyr, men är det inte värre än så här kan jag leva med det. Idag har han lyssnat som vanligt igen.

Vi var ju och spårade i mörkret i torsdags. För att ni ska få en liten aning om hur mörkt det faktiskt var så tänkte jag visa en liten bild.

Här har Johanna precis lagt sina spår och ska börja lägga Fonzies...

Något riktigt äckligt har hänt idag! Jag har plockat bort en fästing som satt sig på min kropp för allra första gången i mitt liv! Nu kliar det på HELA mig!

Jag borde kanske inte vara så förvånad då jag när vi väl kom hem den kvällen fick plocka 6st från Fonzie och 1 från Merino. Äckligast är nog att jag inte upptäckte den som satt på mig förrän idag. Nu håller jag tummarna för att det inte blir någon röd ring runt bettet.