Stoppsignal

När jag lämnade Caroline såg det ut som att det skulle fortsätta att vara uppehåll, så jag for med hundarna till Västersjön och hundbadet.
Merino må vara ung, men han är en ganska stor kille :) För att undvika att han ska få problem behöver han bygga muskler och då framförallt i ryggen, så då passar ju simning helt perfekt.
Vi var helt ensamma på stranden så jag släppte ut båda hundarna så de fick rusa av sig och leka lite. Idag har jag och Fonzie varit bästisar igen och det höll i sig under hela tiden vi var på badet :)
När de fått springa lite grann kallade jag in Merino för att låta honom göra några vattenmarkeringar.

Moment:
Vattenmarkering

Utförande:
Vinden låg ganska kraftigt från sidan till höger. Jag sätter honom ca 7 meter från strandkanten och går ner för  att kasta.
Tyvärr kom den lite för långt (jag har inte riktigt fått in rätt teknik med kastarmen). Jag går lugnt och sansat tillbaka och ser att Merino sitter lugnt och koncentrerat fokucerar på markeringen utan att tokstirra på den, så jag skickar honom ändå.
Han springer ut i vattnet men tappar var markeringen hamnat när han kommer ut en bit. Men efter att ha cirklat två gånger får han med vindens hjälp den i näsan och tar sig klockrent till den och kommer raka vägen in upp på land där jag springer bakåt och tar emot den. På kommando får han skaka sig.
Jag upprepade övningen två gånger till men med betydligt kortare avstånd i vattnet och större transportsträcka på land.

Att tänka på:
Studera hunden i arbetet och ta beslut på om han söker efter vind eller bara "chansar". Jag var på väg att störa honom första gången och kalla in för att göra ett omskick, men som tur var upptäckte jag att han jobbade på ett önskvärt sätt innan jag blåste i pipan.
Sätt hunden så att han inte ser, men hör, när jag "övar" på att kasta en dummy med lina och halar in den utan att han får hämta. Detta för att inte skapa för stora förväntningar vid vattnet.


Moment:
Stoppsignal
Denna övning har jag fått tips om av Olof. Han har även visat mig hur jag kan utveckla den för att även kunna bygga in dirigeringar.
Jag fastnade för detta inlärningssätt då det bygger på att hunden hela tiden får belöning för att lyssna och samarbeta med sin förare.

Utförande:
Jag går ut och lägger/kastar en dummy, i detta fall, högt gräs så att det blir ett tydligt synintryck. Avståndet mellan hunden och markeringen är ca 15-20 meter. Jag går tillbaka och skickar honom. Nästa gång gör jag precis likadant i samma område, men denna gång tar jag upp dummyn så att inte han ser och skickar honom. När han letar blåser jag i pipan. Första gången reagerade han inte så då väntade jag några sekunder och blåste igen, då tittar han upp på mig och jag kastar en dummy till honom som belöning och springer fram till honom och tar dummyn efter en liten stund.
Nästa gång gjorde jag om samma procedur och skickade honom. Denna gång stannar han självmant upp och tittar på mig, men då ignorerade jag och väntade på att han skulle börja söka igen. När jag sen blåste stannade han upp och tittade på mig och han fick sin belöning på samma sätt som tidigare.
Sen lät jag dummyn ligga kvar två skick. Första gången stannade han upp och "frågade" mig självmant, men då ignorerade jag. Andra skicket jobbade han som han skulle.
Tredje gången tog jag upp dummyn igen och skickade honom. När han sökte intensivt blåste jag och han stannade och tittade på mig. Tyvärr fipplade jag lite innan jag fick iväg belöningen, men han stod kvar på samma ställe och väntade på sin belöning! Duktiga kille!!! :-)))

Att tänka på:
Vara snabb fram till honom när han fått sin belöning så att det inte blir så att han springer fram till mig när jag blåst.
Ha belöningen i rätt hand innan jag skickar hunden.
Tänk på att avståndet inte är för långt nu i början så jag hinner fram.


När vi var klara fick Merino hoppa in i bilen så att jag fick lite ensamtid med Fonzie.
Nu ligger hundarna mätta, trötta och belåtna efter att ha tuggat på ben och fått mys och sover. Det tänker jag med anama och går och lägger mig efter en lyckad dag :)

markeringsträning

Jag vill redan nu varna för ett långt inlägg.
Det här med att föra träningslogg och hålla den kort har jag inte helt kommit in i än, men det kommer väl efter hand jag får lite mer vana. Ska försöka ta med mig kameran lite mer med så att det inte bara blir massa tråkig text...

I söndags for vi till Tykavik för att möta upp Olof och några till för en "kompisträning".
Vi började dagen med fika och alla fick tala om vad de ville träna på.
Jag ville först och främst träna på markeringar med lite klurigheter. Ev en dubbelmarkering enligt "klockan" i 90 graders vinkel.

Stadgeövning:
Alla gick tillsammans med sina hundar, dummys kastades som de inte fick ta, sittande i grupp med störning i form av inkallning, inkallning förbi de andra hundarna.

Genomförande:
I "här"gåendet skötte han sig bra. I sittande i grupp med störning gick jag bara ca 3 meter ifrrån honom. Inkallningarna gick kanon.
Tyvärr glömde jag att "dra upp" honom mellan varven i lek så att han kunde få slappna av lite från uppgiften, dessutom blir han lite låg vid min sida om jag har för lång kravställning.
Jag tjatade för mycket på honom om ingångarna trots att vi faktiskt knappt tränat det innan.

Att tänka på till nästa gång:
LEK mer med min hund.
Strunta i ingångarna tills jag lärt honom dem!


Markeringsövning:
Tre kastare stod utplacerade rakt fram, vid min högra sida och vid min vänstra sida.
En markering var bakom en stenhög med enar. En där de skulle ta sig över ett mindre kärr. En med ett dolt dike.
Först fick han ta alla som enkelmarkeringar och sen fick han en dubbelmarkering (rakt fram vid diket och till höger genom kärret).
Avstånden har jag jättesvårt att bedömma då jag helt ärligt är urkass på det...

Genomförande:
Enkelmarkeringarna vid stenarna och kärret tog han jättefint.
Den med diket var svårare. Han tog sig över men började "slarva" och sökte av alldeles för mycket mark snarare än att börja närsöka. Med lite hjälp av de andra beslöt jag mig för att kalla in honom och göra om övningen med ett omkast. Denna gången minskade jag avståndet och då gick det bättre.
Dubbelmarkeringen gick inte heller som jag hade hoppats på. Jag slarvade med avståndet (igen) med dikesmarkeringen och när det var dags att skicka på den i kärret hade det gått för lång tid så det blev ett omkast där med.

Att tänka på:
Tänk igenom uppgiften innan jag startar.
Hur långt är avståndet?
Hur ligger vinden?
Finns det några hinder som gör det svårare att bedömma avståndet för hunden när han ska genomföra uppgiften?
Inte låta honom få titta på de andra ekipagens markeringar när det inte är han som kör då han är alldeles för ung för at hålla även de i huvudet.
Hitta tydliga referenser.
Se till att han behåller samma fart in som ut, han ska tycka att matte är den bästa hela världen att komma till!
Och åter igen, stunta i ingårna tills vi tränat in det separat!


När första passet var färdigt satte vi in hundarna i bilen igen och grillen fick komma fram :)
Vi diskuterade träningen hittils och började fundera på lite på hur vi ville lägga upp nästa pass. Givetvis blev det massa annat prat med :)


Markeringsövning:
Enkelmarkering på ett öppet fält med högt gräs och väldigt blött i marken. Ett litet träd som referenspunkt. Svag vind mot oss från höger. Kastare till vänster om trädet.

Genomförande:
Denna gången tänkte jag igenom uppgiften (med hjälp av en coachande Olof). Trädet fick vara den tydliga referensen och vi placerade oss rakt mot det. Kastaren stod till vänster om trädet och kastade dummyn så den hamnade något till vänster om trädet och oss (med tanke på hur vinden låg).
Vid första skicket tog han sig inte ända fram utan började söka alldeles för tidigt.
Jag kallade in honom och gjorde om uppgiften med ett omkast, men kortade avståndet med ca 15-20 meter. Denna gången lyckades han och tog hjälp av vinden för att komma rätt.
Direkt efter gjorde vi om samma markering men då ökade jag avståndet med ca 10 meter med lyckat resultat.

Att tänka på:
Tänk nogrant igenom uppgiften.
Referenspunkter.
Hur ligger vinden?
Hur ska vi placera oss?
Var ska kastaren stå?
Avståndsbedömning ur hundens synvinkel och erfarenheter.
Hinder? Ex: stora öppna ytor, högt eller lågt gräs, luftfickor, nedförsbacke etc
Hur långt ut är det ok att hunden gör sitt närsök? Ju längre avstånd större närsök, mindre avstånd mindre närsök. Även här måste jag studera hunden för att se om han "letar" efter vinden.

När alla hundar var klara gjorda jag världens miss!
Olof har pratat om ett, enligt mig, ganska smart sätt att träna in stoppsignal på. Men jag hade inte till fullo fattat hur jag skulle göra det då jag testat tidigare på egen hand helt utan önskat resultat.
Så vi gick iväg och jag propsade på att jag ville testa på Merino. Jag fattade vad uppgiften gick ut på, men dtackars Merino var ju helt slut så det blev lite förrvirrat.
Med facit i hand och om jag bara tänkt steget längre så skulle jag ju aldrig propsat på att testa med honom, det skulle vi ju gjort först av allt i så fall.
Men, men, jag fattade ju och nu kan vi träna på det själva.

En helt grym dag med trevligt sällskap och många skratt!