HJÄLP!

Vi valpköpare har ju fått en en uppgift av vår kennelmamma Karin. Hon har varit ganska kryptisk och bara sagt att hon vill ha ett kort på våra älsklingar i vardagen, sen kommer det en överraskning :)
Igår tog ju Johanna massa kort på mig och Merino när vi lekte. Nu vill jag ha Er hjälp med att välja ut det bästa kortet, jag har några favoriter även om jag gillar alla, så SNÄLLA rösta på er favorit i kommentarerna.
Skriv siffran på det kort som ni tycker är bäst (siffran står över kortet).
Alla bilder är tagna av Johanna Rappe

1

2

 3

 4

 5

 6

 7

 8

 9

 10

 11

 12

 13

Jag hoppas att jag inte har missuppfattat vår uppgift då jag ju är med på de flesta korten, men i så fall får jag väl ta nya bilder :-)
Det kan vara lite bökigt att få iväg komentaren, men tryck på skicka tills ni kan se att det har publicerats. TACK!

Träning på Målön :)

Merino har nu hunnit bli 15 veckor. Tyvärr har jag inget "sida vid sida" kort den här veckan. Men det finns däremot massa andra bilder att bjuda på.

Igår efter jobbet så åkte jag till västersjön för att gå en liten promenad med hundarna i skogen. När vi gått en bit kommer vi fram till ett industriområde som är under uppbyggnad. Där låg det  några högar med stockar, lite plåtar och några upp och nedvända soffor (?). Perfekt miljöträning tänkte jag.
Hundarna fick klättra över sofforna och gå över plåtarna (det var inga vassa kanter som de kunde skada sig på), Fonzie hoppade och skuttade glatt över, Merino tyckte att det var väldigt konstigt att behöva klättra på sofforna, men han gjorde det med lite hjälp från mig. Plåtarna var inga problem för någon av dem. När det var dags att gå över stockarna så tänkte jag att det var bäst att kolla att det var stabilt, och det verkade det vara när jag tog i med händerna. Fonzie hoppade upp utan att tveka, men han är ju ganska van vid att vi gör så här när tillfälle ges. För att hjälpa Merino så klättrade jag upp på en av stockarna, men i och med att jag väger något mer än hundarna (hur mycket tänker jag INTE avslöja) så ramlade en av stockarna över min fot och klämded fast min stortå. Jag fick verkligen inte ut foten och när jag försökte lyfta stocken så ramlade en till över. Efter några inte så fina ordramsor så fick jag till slut loss foten och gick vidare till den mindre högen med stockar. Nu har jag en röd och öm stortå :(

Senare på kvällen kom Elin, som var med och hämtade Merino, och hennes pojkvän förbi för att få pussa lite på vovvarna. Det blev både kel och lite bus :)

                                          Kolla in käftarna...

                                         Bekvämt???

Jag har ju i ett annat inlägg skrivit om att jag tidigare var med i en träningsgrupp som av olika anledningar splittrades. Gruppen har nu satt igång igen, men den ser inte riktigt ut som då. När jag fick veta det ringde jag han som håller i den och tiggde och bad om att få vara med, och det fick jag :)
Idag var första gången som vi kunde vara med. Vi spårade och tränade lydnad. Här kommer lte bilder från dagen.

 Jag är faktiskt inte så tjock som jag ser ut... Det är praktiskt med en ficka på magen, men man ser ju inte så snygg ut...

                                         Caroline övar på snabba ställande under gång.

 Stina och jag är de enda som inte har schäfer i vår lilla grupp. Men jag tycker att våra hundar gott och väl är minst lika bra (kanske till och med bättre...) Eller vad säger du Lasse? ;-)

 Om man är liten och inte har en egen hund att träna med så för man öva på sin bilkörning istället...

                                         Kolla in svängen. Riktigt snyggt tycker jag!

                                         Väldigt suddig bild, men vill även skryta lite om Fonzies kontakt :)

                                         Vääääldigt trötta hundar :)


Jag är riktigt nöjd med dagens träning! Även om jag fick lite bassning av Lasse (tyvärr så måste jag erkänna att jag förtjänade det), men hur ska man kunna utvecklas om man bara får höra hur duktig man är?
Mina underbara hundar har varit jätteduktiga, men jag har fått lite hemläxa. Jag MÅSTE öva på mitt fotgående. Av någon konstig anledning blir jag stel, hattig och ryckig i min gång och som följd har jag inte koll på hunden... Så det är bara att ta några djupa andetag och koncentrera mig mer på hunden.

Jag har även lagt till två punkter på min prioriteringslista med Merinos träning.
Kontakt, kontakt, kontakt! Och mer lek med föremål och mindre godis.
Kontakten är inte dålig, men kan alltid bli bättre!
Han bär väldigt gärna på något efter att vi har varit ute en snabbis för att kissa som belöning för att han har varit duktig. Så jag försöker alltid ha något med mig till honom, det har hittills blivit rullen med bajspåsar, dummie, kopplet och en tesked... Men när jag kastar iväg dummien så springer han efter den men tappar ofta intresset då det finns något annat som är mer intressant att lukta på.
Så där kommer läxan med att leka mer med föremål in.
Jag är inte speciellt orolig för att det inte sitter ordentligt än. Han är ju inte så gammal och dessutom har jag väldigt kompetenta personer runt mig som hjälper mig på traven. Så på valpträffen hos mamma Karin kommer jag bombadera henne med frågor!

Ny på jobbet!

Oj oj oj! Vilken hund jag har fått!
Allt har gått som en dans sen vi kom hem. Första natten hemma hos mig var han helt tyst, inte ett enda litet pip. Fonzie som inte tycker om att ligga nära andra hundar la sig först vid mina fötter, men efter en liten stund gick han och la sig vid Merinos huvud. Tror ni att mitt hjärta smälte eller... :)
På söndagen åkte vi till en gräsplan intill skogen så de fick rasta sig och springa lite. Sen kom mina föräldrar hem och hälsade på. De fick sig en smärre chock då de inte visste att jag hade köpt hund. De har inte riktigt samma intresse för hund som jag och har väl inte riktigt haft förståelse för det heller, så därför valde jag att inte säga något förrän jag hämtat hem honom.
Det blev lite gnäll och några förmaningar, men jag är ju faktiskt vuxen och har varit det i ganska många år så jag gör ju som jag vill med mitt liv. Döm om min förvåning när det visar sig idag att de vänt som på en femöring och ringer på morgonen och vill veta hur natten har gått. Som om det inte var nog så ringde de strax innan jag skulle stänga butiken och frågade om de fick komma och kela lite med Merino :) De har redan börjat ringa runt till tjocka släkten och berätta om deras nya "barnbarn" ;)

Idag var alltså första dagen på jobbet för lilla Merino. Jag har hundarna i fikarummet, innan har jag bara haft en liten grind så att de inte kan gå ut i butiken, men nu stänger jag glasdörren så att det ska bli lugn och ro och kunderna får inte hälsa på honom nu den första tiden. Detta för att han ska lära sig passivitet redan från början och dessutom vill jag inte bygga upp en förväntan på att få hälsa på allt och alla.
När det var dags för öppning och de helt plötsligt blev ensamma var det lite protester i ca 10 min. Jag tror att han ungefär så här: HJÄLP! DET ÄR JU INTE TILLÅTET MED BARNARBETE I SVERIGE!
Sen tittade han på storebror som inte verkade bry sig alls och gick och la sig, och sov nästan hela dagen... Bara en enda gång blev det en liten olycka på tidningen, men under hela dagen var jag ute med honom så fort det blev lite tid över. Vi får väl se om det går lika smidigt resten av veckan...
Efter jobbet så kom ju mina föräldrar och hälsade på, men de fick snällt vänta utanför tills jag var klar och följde sedan med på en liten rastningsrunda. Ni ska inte tro att jag fick hålla i nåt koppel...
Sen åkte jag och hundarna till skogen. Fonzie fick vänta i bilen medan jag tog med Merino ut i skogen för att träna ostört på lite inkallning. Det var inte helt lätt då han sprang vid mina ben hela tiden... Så det var bara att byta taktik och lägga tid på vår relation istället med lek mys och godis :)
Efter det satte jag in honom i bilen och tog ut Fonzie på en lite längre runda. Jag tycker att det är ganska viktigt att de båda får lite ensamtid med mig. När jag kom tillbaka låg Merino helt tyst i bilen. Sen fick de springa lite tillsammans på en gräsplätt.
Nu ligger de med varsin tjurmuskel och knaprar på var sitt håll i vardagsrummet och snart är det dags för att sova.

Jag har sen dag ett frågat mig själv om det verkligen kan vara så här smidigt att ha valp. Jag tänker hela tiden att imorgon så kommer det nog ett litet bakslag för det kan bara inte vara så här lätt.
Så ett STORT TACK till Karin för världens finaste lilla vovve! Merino har blivit gårdens gullunge, men det går ju bara inte att motstå en sån godisbit ;)

Bilder kommer så fort jag laddat min kamera. Måste verkligen bli bättre på att föreviga våra upplevelser.

Merino

Så har det äntligen hänt!
Merino Har fått flytta hem till mig :-)
Det var nog den längsta dagen på jobbet på länge. Direkt efter stängning åkte jag och hämtade honom. Elin fick följa med mig så att fick sällskap hela vägen hem.
Allt har hittills gått oförskämt bra, han sov nästan hela vägen hem. På vägen hem stannade vi till vid hundbadet så att Fonzie och han fick hälsa på varandra. Det var helt odramatiskt och båda skötte sig exemplariskt :)
Nu får vi se om även natten går lika smärtfritt...
Bilder kommer så fort jag laddat min kamera.